Det låter som satir, men det är ett rättsfall. Grammarly lanserade en funktion kallad ”Expert Review” där betalande användare för 12 dollar i månaden kunde få skrivfeedback från välkända journalister och författare – bland dem Stephen King, Neil deGrasse Tyson och den undersökande journalisten Julia Angwin – utan att någon av dem ens visste om saken. Substack
Angwin själv beskriver det som ett existentiellt hot: ”Jag har spenderat decennier på att slipa mitt hantverk som skribent och redaktör, och tanken att ett teknikföretag säljer en falsk AI-version av mig är oacceptabel.” Nieman Lab
Hur fungerade det?
Grammarly skrapade Angwins offentligt tillgängliga texter, använde dem för att träna sina system, och genererade sedan ”råd” som tillskrevs henne – även i fall där hon möjligen skulle ha gett helt annat råd, eller inga råd alls. Användaren fick veta att deras text granskats av just Julia Angwin. Det var den inte. FindLaw
Reaktionen bland de namngivna experterna var enhällig: de var rasande. Flera uppgav att råden dessutom var patetiskt dåliga – det värsta av båda världar: att ha sitt namn på sämre råd än man någonsin skulle ge. Nieman Lab
Har Grammarly en chans?
Lagen är faktiskt ganska tydlig här. Authors Alliance analyserar stämningen och konstaterar att befintlig lagstiftning – New Yorks och Kaliforniens rätt till publicitet och skydd mot kommersiell användning av en persons namn utan samtycke – ger Angwin en stark grund. Det behöver inte skapas ny lag för att vinna det här fallet; den gamla räcker gott. Substack
Grammarly stängde av funktionen kort efter att stämningen lämnades in, med motiveringen att den ”missat målet.” Det är en underdrift. ClassAction.org